Smaskar på kolasnöre från IKEA. Gott. Precis som livet just nu. Dagarna målas i regnbågens alla färger och sätts i guldram, tillverkad av Herren själv. Ja, det var mitt lilla försök att vara poetiskt. Inspireras av rojaliteten som skriver dikter om det mesta. Nu till det mer informativa.
Vi jobbar för fullt med förberedelserna inför dels thanksgiving 25/11 då det anornas fin middag för viktiga män i kostym på coffee baren. Vi ska då sjunga lite och blinka med blå ögon och visa statsmännen vad volontärsarbete är. Men framför arbetar vi inför vårt egna projekt den 25 december! Det är så roligt att ha något att jobba inför tycker jag. Vem trodde att den djupt rotade klassiska musikern en vacker dag skulle sitta och skriva ensemble arr och känna glädje över gemulektionerna. Inte jag i alla fall. Det är spännande det där med kunskap. Ibland kan man saker som man egentligen inte kan. Handlar mycket om inställning har jag märkt. Man får ju faktiskt ta och praktisera det något uttjatade uttrycket " tro på dig själv" ibland. Det funkar.
Det övriga jobbet flyter på bra, lite lagom mycket att göra och allt hinns med. Finns till och med utrymme för spontanitet! Ett ord som jag för ett år sen inte ens hade tid att säga. Nej då var det fullspikat minutschema från morgon till kväll. Upp kl sex, plugga lite å fixa allt som inte hanns med dagen innan. Läsa tidning och packa i ordning cellon. Ila iväg på cykel, oftast med cellon på ryggen, vänta utanför kulturskolan till kl åtta för att då ställa in cellon i förrådet. Sedan fortsätta färden mot skolan, gärna med inläst historiebok i lurarna. Väl framme en hel dag i skolan, blinka lite extra för att få sluta tio minuter tidigare för att hinna i tid till cellolektionen. Spela i nån timme, öva lite i väntan på pianolektion eller musikteori. Åka hem en sväng. Äta fil och göra gemuläxa för att sedan åka tillbaka till kulturskolan för konsert eller annat rep, hemma igen runt 9, läsa lite plugg, läsa lite bibel, skriva lite och sen släckt lampa innan 11. Jag hann med så mycket. Jag jobbade på temat fullt ös medvetslös. För oj va gott jag sov om nätterna. Har dock märkt att dessa år av konstant aktivitet har satt sina spår. Är otroligt stresskänslig och så fort det blir minsta tidspress kommer min minutplanering in i tankarna och hjärtat tickar genast igång . Kanske att jag kan lära mig något av denna insikt. Får se. Saknar ibland mitt svenska tempo. I vilket fall så är det skönt att kunna vara lite spontan och jag kan numera med ett lugn i bröstet vänta på grönt ljus. Pratar till och med i termer som "timmar", " om ett tag", och framförallt " låt mig tänka på saken".
Ikväll har vi lekt med soldaterna. De är ett gäng härliga människor som lär oss mycket om krig, fallskärmar, skratt och gemenskap. Å kvällen har precis avslutats med lite uppdrag granskning i vårt lilla hem.
I morgon är det fredag. Glädje. I helgen ska vi umgås med våra vänner i kyrkan, kolla Harry Potter och göra något åt mitt hår som numera kan tas för att vara en tigerkaka.
tjing tjong från landet där all mat kryddas med buljong! ( lägg märke till ett otroligt kvalitativt rim)
Du är underbar! F
SvaraRaderadu med lippa! tack för en underbar pratstund här om dagen. du inspirerar mig verkligen. det gör vi om snart igen.kram e
SvaraRaderaElz, det är nog bra för dig att komma in i ett annat tempo än vad du är van vid... Haha, jag minns det där hetsiga schemat, du flög hit å dit och åt alla håll samtidigt! Då och då fick man lugna ner dig med lite godis på kulturskolan mellan dina lektioner :)
SvaraRaderaäh, nu får jag inte bli för nostalgisk igen, då saknar jag dig bara för mycket.
love love love love biffen