torsdag 11 november 2010

allmäntillstånd- klar till halvklar.

Det nya brödet blev ljuvligt. Fiberrikt och hårdtuggat. Precis som det ska va!
Har egentligen ingen speciell anledning att blogga. Men jag tänkte att jag kanske inte alltid behöver ha det.
Just nu sitter Sessan och kollar på Bonde söker fru och jag har avnjutit lite havregrynsgröt framför ett avsnitt scrubs. Nu kanske ni tänker, oj va de konsumerar TV, men då vill jag tillägga att vi för det mesta kollar nyttiga program. Så som uppdrag granskning och kobra. Oftast går det till så att vi kollar programmen precis när de lagts upp på svt play, och vi veckans slut så är det mesta genomtittat...
Idag har vi jobbat på second hand affären och planerat morgondagens lektioner. Temat för vuxengruppen är rädslor. Det finns snart fobier och rädslor för allt här i världen. Visste ni att människan föds med två naturliga rädslor? Rädslan som uppkommer vid plötsliga och starka ljud, och rädslan för att falla. Resten har vi själva skapat. Vi får se var diskussionen hamnar och om den ens går att genomföra. Man vet aldrig med vår härliga engelska grupp. Ibland vill de hellre prata om städning och lata makar. De är goa i alla fall och jag ser fram emot morgondagen. På barngruppen ska vi prata om djur och tillverka grodor utav papptallrikar. Ja kreativiteten tycks ha flödat på fint denna vecka.

Pratar varje kväll med vår vän på caféet. Han läser nu varje dag ett kapitel ur bibeln och varje kväll går vi igenom eventuella frågor och reflektioner. Oj va svårt det är. Han är smart och kommer med bra frågor. Ibland för bra... Önskar att jag satt inne på en examen i teologi eller kanske i retorik, vad vet jag. Svårt är det i alla fall. Han har fastnat rätt mycket i sina tankar kring djävulen och hans kraft. Inte helt otippat då denna kultur till stor del handlar om spöken och andar. Han talar mycket om straff och ser Gud som en domare. Alla snedsteg och misstag leder till mer motgång och hårda straff. Vi har pratat mycket om förlåtelse och det svårt att förklara ett ord som han aldrig praktiserat. Ordet förlåtelse finns inte i hans vokabulär och han ser ingen mening i att faktiskt förlåta en annan människa. Ändå så ser jag hur han mer och mer förstår ordets innebörd och han frågar intresserat i vilka situationer man kan använda det, och hur det är möjligt för Gud att förlåta människor. Som sagt, det är en utmaning, men jag känner hur Gud lär mig mycket genom detta och jag kan ju bara göra mitt bästa, resten är upp till Honom.
Vår helg ser ut att gå i vilandets tecken. Det passar bra. Har haft en lite halv tuff vecka och skulle behöva lite sovmorgon och lugna hjärtslag i några dagar.
'Lägger upp lite bilder från senaste tiden.
Allt gott vänner.



1 kommentar:

  1. Ellen, tänk att du får vara budbärare för Guds nåd,det som är kristendomens viktigast budskap.
    Och att kunna förlåta är underbart. Keep going!!

    SvaraRadera