tisdag 28 september 2010

Ett Sverige i en blå låda, i mitt Taiwan

IKEA, en vilsen svensks tillflykt. Likt en oas i öknen, reser sig denna gulblåa bygnad bland neonskyltar och nudelstånd. Ett Sverige i en blå låda, i mitt Taiwan.

Det var en härlig känsla att kliva in på ikea och känna doften av Sverige. Lögn, det luktade inte Sverige, men vi kan lådsas det, för det kändes lite som att komma hem. Man möts av Billy bokhylla, tittar vidare och hittar mammas servetter och min matta.


Jag Sessan och Peter skulle ha ett heldagsäventyr. Han hade planerat allt i minsta detalj och det är ingen idé att komma med invändningar. Peter är 31 år men ser ut att vara runt 20, han älskar att ta hand om utlänningar och han väljer med glädje att lägga en av sina få lediga dagar på att hänga med oss. När vi umgås med
honom så går jag och Sessan under titalarna Professor and Doctor. Jag är den sistnämna och jag känner mig rätt nöjd med det smeknamnet!

Efter någon timme på minisverige började vår vagn sakta fyllas. Det var kuddar, lakan, filtar, värmeljus, ramar, papper, diskborstar osv osv. Vi skulle once and for all göra om möbelaffären till ett trivsamt rum! Här nedan ser ni en bild på resultatet.


Till lunch avnjöts köttbullar med potatismos, brunsås och lingonsylt. Det var faktiskt väldigt speciellt att sitta där bland massa taiwaneser och se dem knapra köttbullar och pannkakor. Jag fylldes av någon slags stolthet. Men det kanske man inte får säga högt. Nej en lågmäld profil måste man hålla när man pratar om sitt eget land. I alla fall känns det så. Ordet nationalism har skrämt dagens människor att tala om sin kärlek till det egna landet. Det är lite tråkigt tycker jag.

Måltiden var himmelsk. Nog var det lite andra kryddor osv, men den visuella bilden av några köttbullar gjorde smakupplevelsen stor.

Väl vid kassan slutade kalaset på 1000! Oj tänker ni, men 1000 TWD är bara ynka 250kr! Ikea är inte så svenskt ändå, nej de taiwanesiska priserna har de anammat, å det tackar jag för!
Utanför kassorna fanns det svenska matvaror att köpa. Ett ypperligt tillfälle att spendera ännu lite mer pengar! Blåbärssylt, kardemumma skorpor, flädersaft, möggelost, kolasnören och mjukost var några av inköpen.

Efter denna intensiva
förmiddag/eftermiddag så drog vi vidare till Jhonglis stora nightmarket. Där kunde man förtära orm och andra suspekta maträtter. Kvällen avslutades med te och Peter kunde nu äntligen kliva ur sin "tour-guide" roll som han hållt fast vid hela dagen!




Juste, jag måste ju berätta att i lördags så klättrade vi i bergen. Vilken upplevelse! Gud måste ha lagt ner lite extra tid på den utsikten. Vi klättrade 101 m, rakt upp och jag trodde för en stund att mitt jordeliv nu var över. Visste inte att min kropp kunde producera så mycket svett, å det var ju en spännande upptäckt bara det! Men det var värt allt slit när man väl stod där uppe och kunde blicka ut över vattnet.
Igår var också en lyckans dag. Efter 7 dagars väntan fick jag ett livstecken från John! Nog strulade skype maximalt, men det var det värt. Natten blev dock rätt kort, men trots det så vaknade jag upp pigg och nykär!

Idag har vi haft en lugn och skön dag. Jag har pysslat med mina nya vänner. Två kinesiska celli, som nu befinner sig i secondhand affären. De är nu stämda och spelade på! Oj så kul det var att spela igen och oj vad det svider i fingrarna nu efter! Mitt nästa projekt är att på något sätt låna hem nån av dem, vore så skönt att bara få sitta lite själv och spela. Får se hur det blir med det.






Imorgon på sverigekvällen bjuds det på leksandsknäcke med räkost och persiljekvikst. Lockad?

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.

fredag 24 september 2010

Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Hans händer

Gud hör bön och det finns djup i Herrens godhet! Funderingarna kring förväntan har fortsatt irra runt i mitt huvud, men jag har ändå fått lite klarhet kring det hela. Det viktigaste att minnas är att vi kan förvänta oss saker av Gud, han är högst verksam och har inte glömt bort sin skapelse!

I förrgår hade vi ett möte med vår handeldare och genom en tolk kunde vi förmedla hur vi kände.
- Vi kände oss förstådda. Det var skönt.

Idag har vi haft engelska lektion med våra damer. De är så härliga, fast idag var de olydiga och pratade alldeles för mycket! Vi börjar varje lektion med att alla ska berätta något positivt och något negativt om sin vecka. Problemet är bara att lektionen i de flesta fall förvandlas till hemmafruarnas årsmöte istället för engelskainlärning. Oftast så ser dialogen ut såhär: Det positiva den här veckan är att min man inte är hemma, så jag bara kan ligga framför TV:n och slippa laga mat. Det negativa är att han kommer hem imorgon.
Nog skrattar man med för stunden, men efteråt när man försöker smälta det hela inser jag att bakom deras välpolerade fasad så gömmer det sig både det ena och det andra. Det är sorgligt. Genom att titta på kvinnans roll i det taiwanesiska samhället kan man se otaliga kulturskillnader i jämförelse med Sverige.

Efter engelskalektionen susade vi vidare på våra nya cyklar, size XS. Det är nog en rolig syn att se oss susa fram på våra små fordon. Jag har inte riktigt fastnat för cyklandet. det är så mycket att titta efter, och idag råkade jag som av en händelse hamna i en enkelriktad tunnel. Som tur är jag vit och alla stannade och väjde undan...

Imorgon ska vi på utflykt till bergen med två av våra vänner. Det ska vandras i uppförsbacke några timmar för att sedan få njuta av lite fin utsikt! Det ser jag fram emot! Innan det ska jag delta i lite gatumission. Vi ska dela ut flyers och prata med människor om Gud. Det blir nog spännande, speciellt eftersom min kinesiska inte är så värst avancerad ännu, men det kommer nog gå, på nått sätt.

Idag har kreativitetens lampa lyst i vår lilla lägenhet. Jag hittade några vackra papper på secondhand affären i torsdag och kände att dom måste jag hitta på nått kul med. Det resulterade i detta lilla konstverk som nu pryder vår tidigare kala vägg.
Så när jag vaknar upp på morgonen så kommer det vara det första jag ser. Kan man vakna på fel sida då? Jag tror inte det.

Idag har jag också reflekterat kring hur man lyssnar till Guds röst. Tanken uppstod i mitt huvud när både jag och Sessan satt med lurar i öronen och med varsin film framför ögonen. Jag var helt inne i min värld, jag tittade ju på film! Plötsligt reser sig Sessan sig upp och hämtar mobilen.
- Vi fick sms.
Hur kunde hon höra sms signalen när mobilen låg i hennes väska, på andra sidan rummet, när hon dessutom pumpade High school musical på högsta volym i hörlurarna?

Jo, det handlar om vad man lyssnar efter. Kanske känns detta som en stulen reflektion, "det där har ju folk tänkt på i tusen år". Ok visst, men idag gick det upp för mig.

Om jag bara är inställd på att Gud kommer tala till mig på det sätt jag vill stänger jag ute hans andra oändligt många sätt att tala till mig. Jag måste lära mig att lyssna, och inte förvänta mig att Gud talar till mig som jag vill, utan förvänta mig att Han talar, på nått sätt!

I eftermiddags fick jag post från mamma. Inte vilken mamma som helst, nej en mamma som kopierat upp i stort sätt all svensk musik på noter för alla tänkbara situationer, fixat en skiva med svensk körmusik på, hallonkrämspulver, viktiga tidningsutklipp, soppulver å så ett brev med hjärtan på. Min tappra mamma som inspirerar mig varje dag. Ibland kan "hem" rymmas i ett brunt paket med många frimärken på. Världen är inte så stor ändå.







Dagens slutsats: Kör aldrig mot enkelriktat.

Herren bär faktiskt. Genom allt.

onsdag 22 september 2010

Förväntan

Nu har jag en del att uppdatera. Men jag vet inte om jag riktigt orkar. så skriver i korthet om de senaste dagarna.
Vi åkte i tisdags till Taipei, huvudstaden för att uträtta lite ärenden med vårat visum. Allmänt känt om visum är att det komplicerat och att allt måste stämma exakt. Så även denna gång, det var en liten stämpel som fattades på ett av våra papper och de var därför inte giltiga. Vi skulle behöva göra om vår hälsoundersökning, med lungröntgen osv och skicka papper fram och tillbaka. Allt för tröttsamt. vi har därför beslutat att göra på ett annat sätt och kommer stanna här i Taiwan i 6 månader och sen dra till Kina för att sedan återvända i 1 eller 2 månader till. Det beror lite på hur allt känns då.

Idag är det en stor dag i Taiwan, det är en nationell helgdag och alla är lediga. Man firar den så kallade Moonfestival. I enkla drag firar man den kvinna som bodde på månen med sin man och sin kanin. Inte så komplicerat. Eller jo, fast jag har valt att stanna där.. Kinesiska traditioner har en tendens att flumma ut i allt för långa förklaringar som ingen förstår men som alla ändå firar. Firandet går ut på att man sätter ett pomolo (typ grapefrukt) skal på huvudet och sen grillar man ute på gatan. Mycket mysigt och köttet får en härlig smak av avgas!
Vi bjöd på dessert. Äppelpaj gjord i stekpanna. Uppskattat och kvällen avslutades med lovsång ur vår svenska lovsångsbok och vi gjorde några provisoriska översättningar av texterna.

Denna vecka har i övrigt varit tung. Jag vet inte varför egentligen. Jag har tänkt mycket på allting, och har helt enkelt drabbats av rejäl hemlängtan. Saknar min familj och den trygghet som de ger. Å ensamheten, att bara kunna göra som man vill, när man vill, ensam! Att få krypa in i en filt, dricka te och köpa vinterskor. Larviga saker kanske. Men det är så jag känner och det har liksom slagit mig att jag faktiskt ska bo här. Jag är inte bara på besök utan detta är mitt hem nu för ett tag. Det hela blir inte bättre när John inte har nått internet och vi inte kan höras. Undrar ibland vad vi gett oss in på, det är en lång tid utan varandra. Men samtidigt så känner jag en sån enorm trygghet i vårt beslut och jag upplever hur Gud leder oss igenom detta. Så jag får lita till det helt enkelt.

Den här veckan har vi kämpat mycket med att praktisera orden flexibilitet och tålamod.

Den här kvällen, kl 22, när vi slutade jobbet så kom det fram en medarbetare till oss med fyra böcker.
-Här, dom här böckerna ska ni läsa för en barngrupp varje fredag. Ni ska sjunga, dansa, läsa och pyssla med dom. Här har ni flyern som vi delat ut. Det börjar på fredag.
Vad säger man? Får man reagera? Jag måste erkänna att jag kokade inombords. Det är frustrerande när de förväntar så mycket av oss. Jag och Sessan har diskuterat mycket kring just ordet förväntan. Om de får förvänta sig saker av oss, borde vi inte då få förvänta oss saker tillbaka, såsom att de meddelar saker i tid, berättar om tider, håller en öppen dialog med oss osv. Eller ska vi som kristna volontärer bara leva i någon slags 100 procentig tillgänglighet och positivitet till alla uppgifter som kommer i vår väg?
När man nämner till någon att man är kristen, så gör det att personen man talar med helt plötsligt kan förvänta sig saker från en. Eller? Det borde vara så, och jag vill att det ska vara så. det är bara det att jag försöker hitta ramen, gränsen för deras förväntan. Var kan jag säga stopp? När blir deras förväntan för stor? Litar jag inte på min Gud om jag säger att jag inte klarar av vissa uppgifter, bär Han inte oss genom allt? Det är svårt. Språket gör inte det hela lättare.

Min personliga känsla är att jag vill inte säga nej. Jag gillar inte ordet nej, speciellt inte när det är till något som jag med lite ansträngning skulle kunna genomföra.
Så vi sa ja.
Flexibilitet och tålamod var orden.
Å vi har ju trots allt Vinnaren på vår sida, så det ska nog gå. Men smaka på ordet förväntan. Det har ju uppenbarligen jag gjort i detta blogginlägg ser jag nu...

Be gärna om Guds beskydd när hemlängtan gör sig påmind.
Be om flexibilitet och tålamod, och styrka att säga nej.
Be för mig och John.

Tack Gud för att du är min styrka i kraflösheten.
Tack Gud för att du är min vila i ovissheten.
Tack Gud för att du är min frihet i bundenheten.

söndag 19 september 2010

Tyfonnatt och valdag

Vilken natt. Vi somnade halv fyra...
Fönstrena har skallrat hela natten och vi fick inte gå till kyrkan idag för att det var för riskabelt.
Jag vaknade halv 2 och kände mig allmänt snurrig. Det lät som om det lugnat sig utanför fönstret och vi gick till supermarket för att inhandla lite nödvändigheter , vore ju onödigt att dö mitt i denna storm. Nog blåste det och regnade ute men det hade ändå lugnat sig rejält. När vi kom hem med mat till vårt nya kylskåp så fick vi höra att tyfonen nu är påväg bort, så nu har vi mycket mat!

Igår kväll fick vi också uppleva mötet mellan kackerlacka och säng. Det var vidrigt faktiskt. Jag är ju inget fan av djur i största allmänhet och dessa kackerlackor ändrade inte direkt den bilden. Tyvärr så är de ju totalt onödiga varelser. Att dom sedan ska ta sig friheten att antasta en annan varelses säng känns bara så omoget. Det fanns inte en tanke på förlåtelse för denna kränkning. Den är död nu.
Jag fick för mig att krypa ner i mitt myggnät, ifall nu fler kackerlackor skulle gå till anfall. Det kändes som om jag befann mig i en puppa och fick en lätt klaustrofobi efter bara några minuter. Sessan kom med lugnande ord att kackerlackor inte bits. Så efter ett tag somnade vi båda. Utan myggnät.

Nu har vi lagat god mat och ikväll ska vi festa till det med äppelpaj gjord i stekpanna då vi inte har nån ugn.
Idag är det som vi alla vet VALDAG, och om ni visste hur gärna jag hade velat vara hemma just idag! Har längtat efter att få rösta så länge jag kan minnas! Politik är ju fruktansvärt tråkigt men också alldeles alldeles underbart! Min röst lades i slutet av förra veckan och min brevröst borde nu finnas på svensk mark!
Ikväll ska vi motionera, antingen premiär simma i badhuset eller så blir det nåra varv på löparbanan.
Å så måste vi plugga kinesiska.

lördag 18 september 2010

Tyfonen har landat.

Nu är tyfonen här i all sin prakt! Det blåser likt inget tidigare skådat och regnet det bara öser ner!

Vi fick en försmak av det hela på eftermiddagen när vi skulle ta oss hem från vårt lilla äventyr som till min stora glädje utspelade sig på ett stort köpcenter! Jag lyckades hålla i plånboken riktigt bra. Fem timmar på tidernas köpcenter resulterade i en tröja och en flaska schampo!

Nej men dagen startade med en allt för lång men ack så underbar sovmorgon! Sen packade jag ihop lite nödvändiga saker som kan behövas på äventyr. Allt utom paraply, vilket jag nu i efterhand känner var otroligt ogenomtänkt med tanke på att det trots allt skulle bli en tyfon idag. Men jag slapp bära på det på köpcentret och kunde istället lägga min energi på att tracka Sessan, då hon fick släpa på sitt paraply hela dagen.

Men tji fick jag då vi skulle traska hem från dagens äventyr. Helt plötsligt öppnade sig himlen och ner kom vatten. Ja en hel massa vatten. Det var helt klart mer fart på regnet än på vår dusch, så det var ju positivt. Men uj så blött det blev!

I samband med detta vattenfall uppstod en främmande känsla i min kropp. Jag kunder inte komma på vad det var. Den kändes så främmande och jag har inte kännt den på länge. Efter att ha slängt en snabb blick på mitt hår på armarna kunde jag ställa en diagnos. Jag hade drabbats av KYLA! Jag frös för första gången sen vi kom hit! Det var underbart och jag hann ha på mig en långärmad tröja i 15 min innan jag började att pumpa AC och ta på mig ett linne. Men det var trevligt så länge det varade!

Ikväll har vi suttit inne och tittat på tjejfilm. Så nu sitter jag här och saknar John så jag får ont i magen!

Som sagt, nu viner det utanför fönstret och det är lite läskigt, men samtidigt häftigt. Imorgon blir det kyrka, om vädret tillåter. Jag och Sessan har tänkt dumma tankar och vill ha sovmorgon imorgon... Skämmes!

Juste, idag har vi fått våra cyklar!! Så i veckan ska jag inhandla en hjälm och sen ska vi ut och göra Zhong Lis gator farliga. Nej juste, de är redan livsfarliga...





Så här blöt blir man i Guds dusch.

fredag 17 september 2010

idag kliar det mer på mina ben


Jag lever fortfarande. Tyfonen är uppskjuten till imorgon eller på söndag... visst känner alla nu att man bara måste läsa bloggen i helgen!?
PR trick från min sida!


Detta blir ett kort inlägg, och denna bild får symbolisera min psykiska och min fysiska status för dagen. Visst, det är bara myggbett, men de taiwanesiska myggorna suger inte bara ut blod utan suger även ut kraft och ork.

Fast dagen har varit kul. Riktigt kul faktiskt. Engelska lektion och free-talk nu ikväll.
Imorgon ska jag och Sessan vara galna och sätta oss på en buss mot okänd destination. Behöver se nått annat än smutsig betong. Så vi får se vart vi hamnar!

Wan an!

torsdag 16 september 2010

det kliar på mitt ben



























Ja hallå!



"Detta är dagen detta är dagen som Herren gett, ja som Herren gett"
med dom orden började vår dag! Denna morgon väntade nämligen ett besök på en kristen förskola här i vår stad. Vi skulle följa med vår amerikanska vän Sharri när hon undervisar små knattar i engelska. Deras dag börjar med en storsamling där d
e sjunger, ber, dansar och läser bibeln.

Det bjöds på " vem är kungen i djungeln", " jesus älskar alla barnen" " med jesus i båten" detta på en blandning av kinesiska och engelska. Det var underbart och min mage började kurra efter lite småttingar, en tanke som jag självklart slog bort mamma! hahah


Nej men det var ett väldigt intressant möte. De har en fruktansvärd disciplin och de använder sig av inlärningstekniken " repetion, memorering". Alla barnen skulle i kör repetera början på 1 mosebok och en hel psaltarpsalm. Det var speciellt...


Sen var det dags att ta fram arbetarhandskarna, för en stunds fysiskt arbete på second hand affären. Vi skulle skära upp sängbotttnar och ta ut metallramen som i sin tur ska säljas. Problemet var att det hela utspelade sig i skuggan, och på en millisekund hade jag och Sessan 20 myggbett vardera. Personalen blev oroliga och en stressad stämning uppstod. Våran kock åkte iväg och köpte nån myggmedelshistoria och under tiden fick vi smörja in oss med såpa. Denguefeber och japanen finns här och vill inte ha. Be gärna för det.



Efter arbetet följde Phil, vår filipinske vän med oss för att höja standaren lite i vår lägenhet. Vi har nu en fungerande dusch, och jag har för första gången sen vi kom hit kunnat blöta min rygg! vi har även benådats med ett kylskåp/frys! Känns jätte skönt att slippa springa i fyra trappor för att kunna hämta lite vatten!

Ikväll har vi i vanlig ordning varit på coffee baren. Ikväll med lite nya människor. Kul!


Juste, måste ju berätta om Sverigekvällen, den bjöd på pannakakor, sylt och grädde och så en liten klassisk "skolresa" lek. Det gick hem och vi hade det så trevligt så. Vi fick besök av en taiwanesisk man som varit på nobelfesten och som ska dit i år igen. Han var visst författare, men hans stora livsprojekt är att han ska kyssa hela taiwan. Ja det låter ju lite konstigt, och det var det också. Han åker alltså runt i landet och kysser landet, för att han älskar det så mycket. Det hela har gått så långt att han lagt in "taiwan" i sitt namn. Denna mystiska man har nu också bjudit in oss till att kyssa marken här tillsammans med vår svenska flagga, så att han kan visa det på nobelmiddagen. Tydligén så skulle TV och tidning komma...får väl se hur det blir med det! Han var sannerligen ett unikum, och till råga på allt så hade han med sig en vikingahjälm til sverige kvällen! Störtskön helt enkelt!


Imorgon kommer det en tyfon hit till vår lilla ö. Bloggar imorgon om jag fortfarande lever..






Do be continued...






CLIFFHANGER!!!!

tisdag 14 september 2010

tvätt, borrar osv

Hallo, veckan har nu startat och det är back to business!
Måndagen gick åt till kinesiska studier, misslyckad tvätt, och sen häng med lite vänner på universitet!'

Misslyckad tvätt alltså..två dagar i rad. Först försökte jag mig på att tvätta för hand, jo det gick väl bra, kalltvätt i balja som rymmer 3 liter är väl ingen hitt i sig, men det gick ändå att genomföra. Svårare var det med lakan och handdukar.. Därför beslöt vi oss att prova så kallad coin laundry. Man lägger i lite pengar, trycker på en knapp, väntar en stund och tar sen ut rena kläder. Det är "enkelt och roligt" för att citera min gamla mattelärare. Problemet var bara att vi la i fel pengar, tryckte på fel knapp och fick istället ta ut smutsiga och blöta, kalla kläder. En lätt besvikelse föll över oss, men fast beslutna om att vi ville sova i rena lakan så bestämde vi oss för att göra ett nytt försök. Denna gång tryckte vi på rätt knapp, la i rätt pengar och ut kom blöta, varma kläder med smuts på! Okej, vi finner oss i situationen och beslutar oss för att tumla kläderna. Hm tumlingsprogrammet ska bara ta 6 minuter, oj, Taiwan måste ha uppfunnit en supertumlare. Blåögda så tror vi på detta och väntar tålmodigt en stund till. Efter sex minuter tar vi ut våra kläder. Nog är taiwan ett land med hög teknisk nivå, men en supertumlare har de då rakt inte uppfunnit. Nej ut kommer blöta varma kläder. Med visst missmod, 2,5 timmar senare vandrar vi hem med en säck blöta kläder.

Men vad lärde vi oss nu av detta?
1. Det finns ingen logik i det kinesiska språket, det går inte att gissa sig till vad tecknena betyder.
2. Tålamod och flexibilitet är visst två viktiga ord.
3. Kall tvätt är totalt meningslöst.
4. Man lär sig av sina misstag.

Idag vaknade vi till en symfoni av borrar. Ja en modern symfoni skulle jag vilja kalla det, fanns nämligen inget vackert med den. Man kan likna det vid ett horntremolo i kombination med ett fermat som ingen slår av . Det tog aldrig slut och jag ville vid ett svag ögonblick dö. Jag hade nämligen planerat en lång och härlig sovmorgon, då jag i går kväll spenderade halva natten med att kolla på twilight. Sessan har inspirerat mig till denna vampyrvärld, och faktum är att den är rätt trevlig. Vi fick snabbt dra på oss kläder och fördriva lite tid på stan.

Idag har vi städat böcker och hängt på caféet. Det är gött att jobba när man har sånna trevliga medarbetare!
Ikväll så hade vi ett litet knytis med tre av våra vänner. Taiwaneserna stod för maten och jag och Sessan stod för desserten! Det blev en lyckad kväll.

Har fortfarande kvar min borrhuvudvärk från i morse. Hoppas och ber att de låter oss sova lite imorgon..

Be gärna för Johns reskompis Ola som är sjuk och ligger inlagd på sjukhus. Be om ett helande och be om beskydd över dem båda.

Känner att det här inlägget fick en bitter underton, det var inte min mening. Kan bero på att samtidigt som jag skriver försöker konvera men john, men täckningen är så dålig så vi måste skriva...vilket är segt i längden. Nu blev jag bitter igen. Förlåt! Imorgon kan ni förvänta er ett otroligt positivt inlägg om hur underbart livet faktiskt är här!

sleep well

söndag 12 september 2010

Det är något visst med söndagar...




Det är något visst med söndagar....

Här kommer lite bilder från gårdagens festligheter!

Idag har vi varit på gudstjänst, den var grym. Varför? Jo detn var extra grym eftersom predikan handlade om Sverige! Var det för att fjäska för oss? Nej!"



Predikanten visste inte vilka vi var! I det stora hela så handlade den om mission och predikanten använde Sverige som exempel. Hon gick igenom Sverigens missionshistoria med fokus på EFK. Var sjukt speciellt att se bilder och höra någon prata om Torp-konferensen och om Götabro på kinesiska! Jag satt i min bänk och kännde mig stolt!



Eftermiddagen har varit lugn, jag har suttit på vårat tak och tittat på våra blommor och snackat med Herren. Det var härligt. Idag har jag också tagit tag i lite sega praktiska grejer som att skriva lite uppgifter och styra upp lite planering.




På eftermiddagen kom det plötsligten känsla av energi för första gången denna dag och jag och sessan tog tillfället i akt och gick till löparbanan för att bygga lite muskler. Det är kul att träna där, finns så mycket att kolla på, typ gamlingar som gör qi gong och andra kinesiska prylar.


Snälla kom med förslag till onsdagens sverigekväll!



























lördag 11 september 2010

Man måste städa och tvätta i Taiwan också, konstigt nog..

Ja, idag har alltså tvätt och städ stått på schemat! Gick upp i arla morgonstund och började städa, vilket var välbehövligt! Rummet är nu skinande rent och alla är glada och nöjda! Nästa projekt på schemat var att storhandla, ett urval från handlingslistan var exempelvis tvättmedel, en balja, matlåda, handdukar och så lite mat såklart!
Efter detta var det bara att sätta igång med tvätten. Detta i vår nyinköpta balja och med vårat suspekta tvättmedel. Att tvätta kallt är ju ingen höjdare direkt, men det var ändå en trevlig liten sysselsättning och rent blev det!
Sedan kom vår amerikanska vän Sharri över och vi lagade lite mat ihop, otroligt härlig tjej som åkt till Taiwan alldeles själv för att arbeta som engelskalärare.
Nu till en av dagens roligare ögonblick. Jag har nu gjort min plikt som svensk medborgare och röstat...iofs via brev, men ändå! Det var en fin liten cermoni, och sessan och sharri var mina vittnen.
Kl tre kom Dr Diamond och hämtade oss för att ta oss till en " elev" i vår engelskagrupp (hon är runt 70). Hon hade bjudit hem mig osh sessan och några andra från vår engelskagrupp till sitt hus. Hon hade pratat om att hon bodde i ett stort hus på lektionen...Men detta var något över det vanliga! Större hus och fler övervakningskameror får man leta efter! Bara det att de hade ett bibliotek och en bio i huset säger en del... Vi åkte dit kl halv fyra och kom hem halv åtta, så hela eftermiddagen spenderades där. Otroligt gästvänliga människor!
Kl är nu 21 här och jag har tidernas huvudvärk, förhoppningsvis går den över tills imorgon då vi ska upp på gudstjänst!
Bilder från dagen kommer imorgon...glömde kameran på rummet och är alldeles för slö för att hämta den.

Måste även nämna att ikväll så har maja spelat Haydn för mig på skypen, det var en riktig höjdare och jag blev alldeles varm i hjärtat!

tillsist. en vanlig taiwanes jobbar i genomsnitt 12 timmar eller mer per dygn, min chef som just nu sitter bakom mig är ett bra exempel på det..

torsdag 9 september 2010

Hm bilderna vill inte hamna sist..

Så här mår man av för mycket taiwanesisk slajm mat
Detta bjöd vår kock på idag

Glädje över vårt blomsterinköp!
Jag och Sessan avnjuter godaste maten på l Vespa i full fart!

Blomsterbilderna tillägnas mamma och mormor!



Här är alltså affischen som berättar allt vad vi ska göra....
Jag ser ut att vara hämtad från Amish folket eller nått liknande

Ungdomarna tampas med vårt svåra Sverigequiz

Härlig tjej som är nyfiken på Gud!

Åh vilken dag! Åh vilken gårdag! Två bra dagar på raken! Gött efter att ha haft en skitdag dessförinnan!
Vår sverige kväll blev lyckad, eller lyckad är ju frågan, men vi gjorde det bästa av kvällen! För det första så hade inte coffee baren gjort någon reklam för vår kväll, så det var jag, sessan och våra närmaste vänner, en nykomling plus vår andlige vägledare. Vi hade förberett en hel del lekar...men det passade inte sig riktigt. Kvällen spenderades med Tilling i högtalarna, chokladbollar, polkagrisar, turkist peppar och ahlgrens bilar! Det bjöds även på ett sverigequiz på engelska och mandarin ( tack Gud för google-translate!). Det uppskattades mycket och det blev en härlig kväll!
Inatt sov jag och Sessan riktigt dåligt, det var galet varmt i rummet det kändes som om man typ somnat i solen eller nått. Vi som hade tänkt oss en morgon med några varv på träningsarenan tog oss istället en sovmorgon. Kl 11 hade vi bestämt träff med Jenny och hennes mamma som jobbar som blomsterstylist!! De skulle ta oss med till en blomsteraffär där vi kunde få köpa oss lite växter till vår terass på taket. Vi åkte i 45 minuter och efter en hel del felkörningar och ett motorstopp kommer vi till en underbar blomsteraffär, eller blomsterodling! Det var som godis för ögat! Det fanns blommor i alla färger och en planta kostade 2,50 svenska kronor!!
Jennys mamma bjöd oss på tidernas måltid och vi hade en kanon förmiddag ute på landet. Sessan har med sig bröllopsboken från Viktorias och Daniels bröllop och det roade blomsterstylistmamman! Vi åkte därifrån med 5 plantor som nu står på vårt tak.
Efter blomsterutflykten var det bara att pipa vidare till secondhand affären där det skulle städas. Lite halvsegt men känns gött att få jobba av sig lite med praktiskt arbete också tycker jag.

Kvällen spenderades i tjänst på carpenters. Vi spelade spel och hade väldans trevligt!
En kille hade med sig en bok med frågor på engelska som han ville ställa till oss för att öva på sin engelska. Det var många oklara frågor vilket resulterade i många skratt!
För övrigt har dom satt upp en stor reklamaffisch för vår svenska kväll.. det står att vi varje onsdag kommer bjuda på svensk dans, musik och teater varje vecka i sex månader...finns det ens någon typisk svensk dans? och hur kul är det att titta på svensk teater? Och hur ska jag klara av att vara skådeseplare, finns ju en hel del bevis på att det inte är min starka sida...
Nu är det natten, vi har pumpat ac hela dagen så förhoppningsvis kommer vi kunna sova!

Imorgon ska vi äntligen få träffa vår härliga engelskagrupp igen!
Dagens citat står sessan för : I work as a cock in a youthcamp!


tisdag 7 september 2010

Ilska

Jag kokar just nu av ilska, är så besviken och arg på allt! Har haft en bra dag fram tills för en liten stund sen då jag äntligen hittade en butik som säljer cello. Jag går in i affären och tittar lite, jag går inte in där för att köpa utan för att jag vill testa lite och framför allt spela. Jag hittar en som verkar intressant och frågar om jag får prova. För det första måste jag sitta mitt i butiken, så att de som går förbi ska kunna se att de har en utlänning i affären. Cellon som jag skulle prova var jätte ostämd, alla strängar var lösa och spruckna och i ett allmänt dåligt skick. Jag frågar om kvinnan i affären kan stämma, men får som svar att jag ska göra det. Jag behöver knappt vrida på stämskruven innan strängen går av.
– Då blir det 180 TWD säger kvinnan. Jag blir så frustrerad! 180 TWD är mycket pengar här och det är speciellt mycket när jag går ut ur butiken tomhänt! Hela tiden så tittar folk efter oss och igår var det två personer som stannade, pekade och skrattade åt oss. Jag har kunnat hantera det bra, men incidenten i musikaffären gjorde mig så besviken. Det västa av allt är att det tycks vara den enda affären som säljer cello i den här staden, så jag kommer väl behöva gå dit igen om jag ska kunna stilla min abstinens efter att spela. Känns så tråkigt att folk ser än som en med pengar och någon som man kan lura.
Allt jag ville var att spela lite. Saknar det nämligen.
Nu ska jag försöka vända min ilska till glädje, antagligen var hon i ett större behov av pengar än jag!
Dagen i övrigt har bestått av att torka av böcker som kommer in till second hand butiken. Jag njöt av att pyssla med böcker! Saknar min härliga arbetsplats i Sverige! Solvig, om du läser detta så rengjorde jag Max Lucados bok ” Du är underbar” idag, på kinesiska! Kul att den finns här också!

Kvällen spenderades på night market med sherry, en tjej från amerika och två taiwanesiska vänner. Slutligen så hade vi ett samtal med vår "andliga vägledare" som det kallas, han är 81 och har varit med om det mesta. Vi konverserar så gott det går, han är rar och bär på mycket visdom!
Dagens stora glädje var dock när jag insåg att sopbilens signal när den åker fram på gatorna är Für Elise! De har humor i detta land!


Imorgon väntar Sverige kväll på caféet, vi kommer bjuda på femkamp med allt vad det innebär, och till förtäring kommer det serveras bilar, polkagrisar och turkisk peppar! Kom vettja!

söndag 5 september 2010

Härlig helg

Våra nya vänner!

Jag är längst i hela Zhong Li






Våra nyinköpta munskydd





Hej!
I lördags och i söndags har vi varit så gott som lediga! Lördagen spenderades mest i sängen eftersom vi är konstant trötta! På kvällen hängde vi med två nyfunna vänner, de tog oss till universitet som vi ska plugga kinesiska på. I går så var vi i vår kyrka för första gången! Det var underbart! De är så härliga och gästvänliga människor! Det kanske var runt ungdomar som alla växt upp i församlingen, så det var ett tajt gäng. Men de var goa och på lördagkvällar har dom "fellowship" som dom kallade det. Det ska bli spännande att få komma med i den verksamheten. Lördagen som kommer är vi hembjudna till en rik kvinna i vår engelskagrupp, sjukt rolig grej och det ska bli kul att få se hur taiwaneserna bor.
Söndagskvällen spenderades på löparbanan tillsammans med sessan och J, en missionär som arbetar i Egypten för UMU. Hon är otroligt härlig och har mycket spännande att berätta!

Idag har vi haft vår första kinesiska lektion, roligt men galet svårt att få till rätt uttal! Men jag lär mig mer för varje dag och det är värt övningen när man ser hur glada de blir när man säger nått på mandarin!
Just nu skulle jag egentligen sitta och planera...men råkade hamna här.. Varjen onsdag ska vi nämligen ha något som heter Swedish night, där vi ska göra och äta svenska grejor. Premiären kommer bjuda på femkamp och chokladbollar.. Vet inte hur svenskt det är, men det får duga!
vi ska även spela svensk musik, och därför skulle jag vilja be nån som har tid att skicka över svenska låtar, typ nu grönskar det, nationalsången, ut i vår hage osv. Ex mamma? Skicka på mejlen, så många det går i taget, ellen.hemstrom@hotmail.com!




fredag 3 september 2010

Våran härliga engelskagrupp!
Jag, Sessan och vår vän Jenny

Moppepremiär



Detta är en helt vanlig lunch som vår egna kock tillagar till oss helt gratis varje dag! Lyx!


Ni hao!

Denna dag har varit grym!
Vi vaknar upp till strålande sol(frågan är om det är positivt....)Men det var en härlig morgon och vi fick träffa vår nya kontaktperson som heter Ruth. Hon var charmig!

Vår första taiwanesiska väninna heter Jenny ( alla taiwaneser har ett engelskt namn och ett kinesiskt namn) .Hon följde med oss och storhandlade på en stor supermarket, det kändes skönt att kunna köpa lite egen mat och lite egna råvaror. Jag har haft lite problem med maten, är inte speciellt hungrig och känner mig inte helt trygg när jag äter mat där jag inte vet vad det är för ingridienser, speciellt vad det är för kött.. Är rädd för råttköttet... Det var alltså med glädje som jag avnjöt flingor och mjölk ikväll!

Vi har också haft vår första engelskalektion! Har nog inte skrattas så mycket på länge! det var 13 underbara kvinnor i åldern 30-60, nästan alla var hemmafruar och fräschare medelålderskvinnor får man nog leta efter! Det fnittrade och skrattade som om de vore småflickor och de älskade att vi var där! Det var uppmuntrande och det var ett härligt möte och vi fick ut mycket av det. Jag, Sessan och Jenny besökte även "the nightmarket" där man kan köpa massa god mat från olika stånd, det är en enda stor röra och trafiken är galen!

Det är bara att hålla tummarna att man kommer fram levande när man åker moppe jämsides med bussar och bilar!


Kvällen har spenderats på Carpenters där vi har haft "free-talking classes". Där fick vi äntligen prata av oss lite engelska och vi kunde föra en riktig konveration utan att behöva be om översättning. Vi har lärt känna massa ungdomar och en missionärsfamilj från USA. Känns gött att bygga ut kontaktnätet lite!

Imorgon är vi lediga, så dagen ska spenderas på stan där vi ska inhandla lite mer kläder och skor som passar "dresscoden" i vår kyrka.

Vi ska förövrigt få börja plugga kinesiska på ett universitet som ligger i närheten av vår lägenhet, detta om några veckor, så fram tills det får vi privatlektioner av Ruth och Jenny.

Så, Wan an Sweden!















torsdag 2 september 2010

Det är varmt här.

Idag har vi introducerats till allting och vi har träffat massa härliga ungdomar!
Engelskan är tyvärr dålig hos många av dem så kommunikationen består mest av gester och ansiktsutryck. Men de är glada och har en stor kärlek till cafeet som vi ska arbeta på. Sitter just nu på ett kontor där vi bor och ska snart sova! Imorgon ska vi åka till ett supermarket och handla och sen väntar första engelska lektionen i kyrkan på eftermiddagen. Kvällen kommer spenderas på cafeét där vi ska vara med på "free talking classes".
Jag tänkte för övrigt min första engelska tanke idag, det kändes stort!
Nu ska jag sova innan jag svettas bort.

Tack Gud för AC:n på vårt rum.

Zai shen

onsdag 1 september 2010

Hej Sverige! Nu sitter jag på kontoret i ett kokande Jungli. Det har varit en lång resa hit, 21 timmar närmare bestämt! Resan gick helt ok, nog är man allt bra jetlagad, men är ändå glad att allt flöt på bra trots två timmars försening mellan London och Hongkong!

Väl i Taipei möttes vi av en vägg av värme, Sessan kunde hantera det bättre än jag som blev lite dimmig. Efter en stunds letande kunde vi skymta en liten gråhårig taiwanes som vinkade på oss, vi var äntligen i trygga händer!

Efter 30 min bilfärd (utan bälte..på motorväg) så anlände vi till vår lägenhet, som kanske inte var i bästa skicket...toa, dusch och kök finns på andra våningar. Men det är ett tak och det finns sängar vilket är det viktigaste!

Nudelsoppa har förtärts under kvällen med hjälp av två pinnar... Det gick mindre bra för mig och hälften hamnade utanför, Sessan däremot briljerade med sina pinnkunskaper!
Jag blev även ombedd att be på engelska inför måltiden, det finns ingen tid att vara nervös på här, man bara kastas in i allt!
På fredag har vi vår första engelskalektion i kyrkan!